lördagen den 18:e juli 2009

det är dags att jag presenterar mig:
























jag skriver detta anonymt, visst. men jag gör det för att våga vara fullkomligt ärlig. jag ska ändå försöka presentera mig. så gott det går att göra utan att nämna namn, stadsdel, status och sysselsättning. eller visa ett stylat foto men en modellpose i senaste tröjan jag köpt på rekommendation av någon modeguru i lilla insnöade stockholm. so here I go:

jag är i 20-årsåldern. jag är en tjej ifrån stockholm som går en prestigefylld och eftertraktad utbildning. självklart hade jag kunnat göra som många andra bloggande tjejer i Sverige. jag hade kunnat gå upp på morgonen, göra mig snygg på rätt sätt, ta ett litet snap shot och publicera med text om inköpsställe och pris. jag hade kunnat skriva om vad jag åt eller inte åt, var jag åt eller inte åt och med vem. skriva antingen hur många kalorier det var i eller visa hur aaaanti jag är emot självsvältskulturen. (och sen ändå uppvisa tydliga tecken på ätstörningar själv). om vart jag skulle gå ikväll och var jag skulle bruncha dagen efter, i vilka solglasögon.

men det är inte det det här handlar om. det är inte sådant som LIVET handlar om, för guds skull. det är vedervärdigt hur en liten klick bloggares ytliga fokus får småtjejer landet runt att må dåligt, att inte känna sig tillräckliga.

denna blogg handlar om mörkret, att våga visa sig svag, inte censurera. jag vill inte gå in på hur jag ser ut, vad jag tar på mig, var mina vänner kommer ifrån. jag vill bara säga att allt inte är som det verkar på ytan, att det finns fasader. men jag vill även dela med mig av det som finns innanför.

det är möjligt att det är trist och deprimerande. men i en värld där väldigt få uppmärksammar hur jorden mår, att vi behöver sluta överkonsummera, ge till de som svälter, fryser och far illa behövs det nog.

för hur många bloggar finns det som propagerar för att vi ska fortsätta handla kläder när vi verkligen har tillräckligt? att vi ska sminka oss på ett visst sätt (vart tog frågan om djurtesterna vägen?)? att vi ska resa dit och dit och festa med eliten/hänga i dekadenta coola kretsar (hur var det nu med flygresor och miljön?....)? och är det bara jag som blir skrämd av att denna bloggande generation en dag är tänkt att leda världen? alla borde gå med i amnesty, rädda barnen, bris, WWF, greenpeace eller någon annan organisation i stället. jag lovar att man kan komma undan billigare än vad en top på HM kostar.

jag låter verkligen altruistisk. mest av allt gör jag nog detta för att skriva av mig lite. om jag ska vara fullkomligt ärlig. och det sade jag ju att jag skulle vara.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade