men jag kan inte. familjemiddagen (med endast tre medlemmar närvarande) slutade i katastrof. än en gång.
så nu kan jag inte sluta gråta. jag ser verkligen ingen ljusning. mitt liv är skit. och jag vill nog inte leva längre. jag kommer inte begå självmord. jag vill bara inte leva.
och mina vänner har nog tröttnat på mig. vissa slutar höra av sig. och jag är ingen attraktiv vän att bjuda med på fest, projekt, eller resor. och killarna jag vill ha väljer alltid samma tjej - min kompis. hon är för övrigt alltid på de fester, projekt eller resor jag aldrig blev bjuden med på.
och jag orkar inte försöka längre. jag orkar inte spela.
så listan på + och - får komma imorgon.
Hej och tack för din kommentar. Jag hoppas att du också ska få känna dig lugn och må bättre. Men jag vet att det inte är lätt, och att man aldrig vet hur länge man får må bra, när man väl gör det. Det är väl därför jag verkligen på något sätt försökte få den känslan att bli starkare, och stanna kvar längre, genom att skriva ner det. Om det hjälpte vet jag inte, men då kan man åtminstone gå tillbaka och se att "jo, ibland kan även jag må bra".
SvaraRaderaHoppas du kan sova.
God natt.
http://emmapq.blogg.se